Jag är på gränsen

framtid författarskap

I ärlighetens namn så vet jag inte hur mitt liv kommer att bli i höst. Det kan ingen veta. Vi står alla inför nya utmaningar efter semestrar, både i stort och smått. Den förundran jag känner, har säkert med det faktum att göra, att vi verkligen inte kan veta någonting om hur våra liv kommer att utvecklas. Det är det som gör det så spännande.

Imorgon börjar jag jobba igen efter flera veckors ledighet. Jag längtar efter rutiner, det gör jag varje år vid den här tiden. Det handlar inte om att jag inte trivs med sovmorgon, frukost på altanen och oplanerade dagar. Det handlar om att jag håller på att ställa om till vardagen. Jag har till och med börjat äta havregrynsgröt på morgonen.

framtid författarskap

Dessutom väntar så ofantligt mycket roligt på mig just denna höst och vår. Vissa saker får stanna kvar i min egen värld ett tag till.  🙂

  • Bokmässan: Fyra dagar av hjärntvätt och injicerande av böcker, författarsamtal och nätverkande.  🙂 Jag älskar det! Den världen är stor och liten på samma gång. Jag längtar efter att få möta alla personer som jag bara har kontakt med på sociala medier, individer som blivit nära vänner. Snart, snart! <3
  • Boksläpp: I höst kommer en ny Berra och Boris-bok och som förut så blir den så fin med Jonas Andersons illustrationer. Hoppas boken kommer till användning i arbetet med lästräning på bibliotek och i skolor. Gubbarna äger!
    Dessutom väntar jag med STOR spänning på skisser till julkalenderboken som jag gör tillsammans med Mikhael Mikalides på Prinsen och Prinsessan Bokförlag. OMG, det kommer att bli så himla bra! En av höstens stora spänningsmoment. En bok att läsa varje dag i december, dagsaktuell, mystisk och spännande. Kan knappt vänta.
  • Författarbesök: Jag är fullbokad i år. Tråkigt och roligt på samma gång. Jag fick säga nej till en förfrågan igår. Samtidigt ser jag fram emot de besök som rymdes inom mitt schema. Tre skolor blir det under hösten.
  • Signeringar: Jag har två tillfällen inplanerade nu i sommar, marknaden i lilla mysiga Åkerby här i min egen hemtrakt Sköllersta den 18 augusti och Pride-festivalen i Örebro i Stadsparken den 25 augusti.
  • Feelgoodmanus: Jag har lyckats med mitt mål att skriva klart mitt vuxenmanus under sommaren. Yes! Nu väntar jag bara på att få tillbaka texten. I detta nu blir den korrläst av den skarpaste textgranskare jag känner: Jeanette Palm. <3 Sedan ska förlagen få min bebis att sluka med hull och hår. Milda makter, hur ska detta sluta?

Min största utmaning ligger inom mig själv. Hushålla med energi, fylla på och se till att få återhämtning. Jag vet att även roliga saker tar energi. Mitt löfte inför detta läsår blir att vara ödmjuk och lyssna både på andra och mig själv. Klokhet kommer kanske med åren, så därför har jag ganska stor chans att lyckas.
Kram till dig som läser och hoppas att du får en höst med lagom många utmaningar och massor av sköna stunder! <3

Det där med pengar

De är bra att ha. De där slantarna. Helt ovärdeliga. Eller, ja, det är kanske just det de inte är.

Jag får ofta frågan vad jag tjänar på mitt författande:
Går det bra då?
Hur går det för dig?

Jobbar du bara med författandet nu för tiden?
Elever är mer direkta:
Är du rik?
Tjänar du mycket pengar?

Hur mycket pengar har du du tjänat?

Det handlar inte om pengar. Och samtidigt är det precis det det gör. Jag tror inte på dem som säger att de bara skriver för sin egen skull, eller bara för att bli läst. Jag tror att alla vill sälja bra, få en hyfsad inkomst på sitt skrivande och gärna så att det blir lite över in the end of the day.

För det är då det kanske händer. Att man kan skriva mer.
Tror du på det?
Jag vet inte riktigt vad jag tror. Det är en kamp. Även för dem som till och med lyckats sälja sina rättigheter till utlandet, som det så fint heter. Även dessa storsäljande författare måste prestera, igen och igen. Ingen garanti för fortsatta framgångar.

Varför skriver jag böcker då?
För att det är så roligt att försvinna in i min egen fiktiva värld.
För att det är så roligt att dela texter med andra och få konstruktiv feedback.
För att bli läst.
För att få vara med i processen när en bok blir till.
För att få recensioner och mysa en stund över de som är bra.
För att få tala om mina böcker.
För att få förmånen att tala med andra om vad litteratur betyder, för mig, samhället och för individen. Språk är makt.
För att få möjligheter att nå personlig utveckling.

För att tjäna pengar.

Varför skriver du?

 

Jag och Helena Bross

höst författarliv barnboksförfattare

Vad har vi gemensamt? Jo, vi är två av de utvalda författarna som ska besöka en Örebroskola nu i november. Vilken ära att få hamna i ett sammanhang tillsammans med Helena Bross, en av Sveriges främsta barnboksförfattare! Hennes produktion är omfattande, så där ligger jag i lä. Men jag är stolt som en tupp och tänker att även hon började någonstans för att komma där hon är idag. Mycket inspirerande!höst författarliv barnboksförfattare

Förutom detta kommer jag att delta i Askersunds höstlovsprogram för skollediga barn på onsdagen den 29/11 mellan 10 och 12. Skrivinspiration och läsning, tänker jag bjuda på.

På Örebro Stadsbibliotek inträffar Litteraturens lördag den 11/11 kl. 10- 16. Då kommer jag att närvara med bokbord och ett framträdande på barnscenen Zonetten kl. 13, där jag ska läsa och visa bilder ur Berra och Boris är hundvakt.

Julmarknader finns också med i planeringen förstås. Både i mysiga Wadköping och vackra Karlslund. Det ser jag verkligen fram emot.

En intensiv höst är här och med en bra balans mellan arbete och vila ser jag fram emot allt som ska hända. Jag är rik.

 

Entrecote på en onsdag

Så ser sannerligen inte alla mina onsdagar ut. Och inte heller att jag tar ett glas vin mitt i veckan. Nej, herregud. Men idag blev det så. De sista skälvande dagarna av augusti, sommaren känns fortfarande närvarande, om än lite blek och undflyende. Att vakna till 17 graders värme är en ynnest. Bor jag i Sverige? Grillen är varm nästan varje kväll och med familjen runt bordet så känns ändå sommaren högst levande och stark i sin närvaro. En sommar som gött både kropp och själ, bokstavligt och bildligt.

Skolarbetet har börjat. Rivstart som vanligt. Att jag inte minns hur det var! Inte så konstigt när jag tänker efter. Sjukskrivning och resurstjänst har varit ett avbrott i lärarbanan och nu är jag på igen. Planerar, vrider mina händer och drar i mitt hår. Ljuvligt och förfärligt. Jag kan, jag vill, jag vågar.

Måndagarna fortsätter att vara lediga från skoljobb. Om man bortser från frisör-, veterinär-, och andra inplanerade besök så är det meningen att jag ska utveckla mitt författaryrke dessa dagar. Inte ett författarbesök inbokat denna termin heller, synd men ändå bra. Mer tid över till skrivandet. Vilket i annat fall skulle ha minimerats till loven. Jag känner mig.

Hur går det då med författandet? Bra, tackar som frågar. Tidigt i somras skrev jag klart ett råmanus för feelgoodläsarna som jag har semester från ett tag. Kraften och tiden som behövs för att ändra i texten finns inte nu. Brödjobbet suger musten ur skapandet. That’s life. Men. Jag har ett annat manus under bearbetning. Ett manus som varit hos förlag och vänt. Alltså, där jag fått tips och idéer om hur jag kan förbättra min story, och som jag nu knåpat på under sommaren vid ett par väl valda tillfällen. Feedback från bästa testläsaren väntar nu. Tänk om jag har min nästa bok där? Nej, just det! Nästa bok är ju om Berra och Boris och kommer ut i vinter på Beta Pedagog förlag.

Bloggen är inte vad den varit och det är ok. Jag kanske kommer att göra månadssammanfattningar framöver och då är det gott nog. Livet är så fullt av möjligheter så det vore synd att inte ta dem.

Allt gott tills vi hörs igen!

PS: Vad kul att vi ”ses” igen. Ta hand om dig. Andas.

bok skapa författare

 

Korv och pommes

Trött, så trött. Mycket i görningen på jobbet, en termin som ska avslutas, en ny som ska tjuvstartas. Förväntningar, outtalade och uttalade, omedvetna och medvetna.

Klart man blir trött.

Då är det fint att det finns korv och pommes.

Igår skrev jag de sista orden på en första omskrivningsrunda på mitt manus Flickan från andra sidan. Det var härligt att återvända till Maja, den nyblivna tonåringen som snöat in på 80-talsmusik sedan hennes mamma dog. Få möta den mystiska Johanna och de andra. Katten. Skogen som viskar.

Jag har ett par saker som jag vill pilla in i handlingen. Lite prat om sex. Lite prat som betyder att livet ligger och väntar. Den andra, vars liv redan förbrukats.

Det kommer att bli en bok i framtiden. Tur det finns korv och pommes.

french-fries-498104_1920

Jag har en bucket-list som jag börjat att beta av

Jag har en inofficiell bucket-list när det gäller böcker och utgivning. I och med detta inlägg så blir den väl snarare officiell. 😀

Jag har redan betat av ett par grejer på listan. Egentligen så fanns inte alla saker med på listan från början. Den har faktiskt växt ”baklänges”, blivit till under resans gång. Jag visste inte ens att jag ville alla dessa saker från början. Och listan har en tendens att växa.

  1. Att bli utgiven författare – har faktiskt hänt mig hela fem gånger vid det här laget.
  2. Att inte behöva finansiera något själv vid utgivning – har nu hänt tre gånger.
  3. Att få en positivt ställd refusering – låter knäppt, men så är det. Har läst om flera som fått annat än de standardiserade refuseringsbreven. Positiva mail om potential, intresse för historien, men att det finns saker att utveckla (samt exempel på vad!) från förlag som då faktiskt verkligen har LÄST MANUSET och tyckt om. Den känslan. Check! Hände mig i veckan.
  4. Att få bli bokad på skolbesök och bibliotek – har hänt och fortsätter att hända.
  5. Att få vara med om att ens bok går till omtryck. ”Andra tryckningen”. Få möjlighet att fixa till fel till och med. Vore en dröm.
  6. Att ta proffsiga författarporträtt.
  7. Att skriva en dedikation till någon kär i början av boken. Du vet – ”Till min käre far som alltid fanns där för mig”-stilen. Har hittills inte hänt, även om möjlighet har funnits.
  8. Att skriva en vuxenroman!
  9. Att få skriva ett Författarens tack i slutet av boken. Bam! Har redan fantiserat ihop ett par stycken. Kan vara bra träning, anser jag.
  10. Att få sin bok utgiven som pocket. Den där känslan att få finnas med på pocket-toppar eller listor. Halleluja!
  11. Att bli bjuden till förlaget på möte. Den känslan …
  12. Att få fixa en fantastisk release med champagne och glittrig långklänning och massor av gäster från när och fjärran, gärna på Örebro slott eller på en riktigt fancy krog, livemusik, dans och fest hela natten. (Den här önskningen är lite väl fantasifull och en release av bästa sort har jag redan varit med om. Men vissa saker kan få stå med på listan två gånger. Det bestämmer jag.)
  13. Att få ett stipendium och få resa bort minst en vecka (allt betalt) och bara få skriva. Själv eller med skrivarvänner. Det sistnämnda, tror jag. Det låter trevligare.
  14. Att bara jobba halvtid eftersom att jag börjar att tjäna mer pengar på mina böcker.
  15. Att så småningom kunna ägna mig åt skrivande på olika sätt på heltid.
  16. Att ha råd att anställa en revisor.

Jag tror att jag slutar där. Annars finns risken att jag börjar närma mig Camilla Läckberg-diket och då har jag helt tappat fotfästet. Faktum är dock att många saker av de jag har skrivit skulle kunna hända och en del av dem kommer att hända.

Jag är med och skriver min egen historia.
Har du något du önskar dig i ditt skrivliv?

Alla dessa drömmar

Nästan varje gång när jag ska skriva på bloggen, så vet jag inte vad som kommer att flöda från mina fingrar. Det är inte så mycket som händer med mitt författande utåt just nu, och då är det inte självklart vad jag ska skriva om. Inga nya avtal, inget nytt manus som är klart, inga nya bokomslag att flasha med eller andra roliga händelser med dignitet.

Samtidigt händer det saker hela tiden.

Förra veckan fick jag veta att Beta Pedagog förlag hade strul med tryckeriet, vilket innebär att min första bok om Boris och Berra blir ca en månad försenad. Samtidigt hade vd:n Isac redan inlett samtal med illustratören Jonas om att börja arbeta med bilderna till boktvåan efter sommaren. Glädjande besked mitt i allt. Så troligtvis blir det en bok till om bröderna. Yes!

Jag har tre bokpåsar som väntar på att bli levererade. Några ex av mina böcker kommer att hitta nya läsare. Det är alltid glädjande, även om mina försäljningssiffror är låga. Min boktrea om Saga och Simon kommer troligtvis inte att se dagens ljus. Tråkigt, javisst.

Jag fick en rolig bokidé av tre killar på väg hem från ett biblioteksbesök med en av treorna jag jobbar i. Den där pirriga känslan av att vara en bra idé på spåren som säkert kommer att bli ytterligare ett manus så småningom. Jag har börjat att spåna på historien och det kommer att handla om en skröna med ett förlist fartyg, en förtrollad bok och ett spännande rum i bibliotekets källare. Jag är så tacksam att jag får nya bokuppslag. Då finns det en framtid!

Mitt i allt detta så har min spökhistoria fått tre ”nej tack”, tre refuseringar. Jag som trodde att jag hade något där. Samtidigt väntar jag svar från två andra förlag och det finns faktiskt ännu fler förlag att kontakta. Jag ger inte upp på den.

Jag skriver också på mitt vuxenmanus, min blivande feelgoodroman. 🙂 Jag tänker och känner stort! En historia som började spira för två år sedan och som legat i malpåse i långa perioder. Sedan några veckor har jag den ständigt i huvudet. Jag har ett hum om helheten och tror att jag ska kunna skriva ihop det så att jag har en röd tråd med dramaturgin på plats. Jag vill tro att jag klarar av att skriva en ”riktig bok för vuxna” också, inte ”bara” böcker för barn. Det är något med den här storyn, jag vill att den ska bli färdig för andra att få läsa och beröras av. Härligt, skrämmande och fruktansvärt svårt.

Så nog händer det grejer.

Nu ska jag snart packa min lilla gula resväska för att fara vidare mot nya mål. Mer om detta i ett annat inlägg. <3

 

Att ha förmånen att välja

Vi är många som kämpar med att få vardagen att gå ihop. På många olika sätt. Mitt främsta mål är att orka arbeta och samtidigt ha en värdefull fritid där jag kan vara närvarande med min familj och gärna klara av att skriva lite emellanåt.

Nu i april och maj är almanackan ganska full. Men inte så full som den kunde ha varit. Jag har valt att inte boka in allt. Jag skulle kunna gå på fester, kollegiala fester och andra arrangemang med jobbet, föreläsningar på kvällstid och andra aktiviteter. Jag har valt – och valt bort.

doors-1767563_1920

Jag har förmånen att välja bort för att orka mer av det jag verkligen vill göra. Då betyder det att arbetsrelaterade saker prioriteras bort. Kan tyckas tråkigt, men för mig är det absolut livsnödvändigt. Om jag skulle hänga på alla roliga och intressanta aktiviteter så skulle all min energi ta slut. Även lustfyllda projekt tar energi. I alla fall om de blir för många och för täta.

Därför har jag mer luft i min kalender än på många år. Jag vet att det är bra även om jag också kan känna lite dåligt samvete. Varför är jag aldrig med på några skojiga grejer längre? Jag som jämt var med förr och alltid hade så roligt?

Jag är klokare och börjar lära mig nu.

Nu står en femtioårsfest för dörren, påskledighet och skrivresa till Göteborg, sparese-planering och genomförande av densamma. Det är mycket det också, men jag har planerat in luft emellan. Då går det. Men jag får akta mig. Det är lätt att trilla dit och gå vilse. Kompassen kan gå sönder och då snurrar hjärnan. Vi som varit sjukskrivna av utmattning måste akta oss noga. Ta hand om dig, oavsett! Gör kloka val som ger dig frid och ro.

daisy-712892_1920

Jag önskar dig en skön helg och hoppas vårvärmen stannar kvar nu. <3

 

Mars – himmel och helvete

Jag har aldrig gillat månaden mars. Det sades mig förr att folk brukade gilla den månaden man var född i – gäller således inte mig. Blåsippor, tussilago och varma solglimtar till trots. Det beror nog på nyckfullheten. Ena dagen löften om vår och sommarvindar, andra dagen full snöstorm och minusgrader. Me do not like.

Jag har jobbat en och en halv vecka och det går bra. Är fruktansvärt trött, men hoppas att det ska släppa snart. Inställningen är positiv och vilja kan försätta berg.

Jag kan också berätta att det inte är så lätt (eller skönt) att börja träna efter ca fem månaders uppehåll. Siktar på en kvart om dagen, ungefär som vi ger läsläxa i skolan. Det brukar ge resultat så jag hoppas att det går att applicera på detta.

För övrigt väntar jag på manusbesked, bokleverans av Boris och Berra-boken och skrivtid (och ork). Och vem vet, kanske blir det en liten skrivtripp till Göteborg i april. 🙂

Annat på agendan under nästa månad är födelsedagar, födelsedagar och födelsedagar. Så är det i vår familj. Och sedan får vi vänta ända tills maj innan det är dags igen. Trots detta kluster av firande så gillar jag april mycket mer än mars. Så det så.

Äntligen skiner solen!

Nu sitter jag vid mitt skrivbord i min nyinredda skrivarlya och njuter. Under natten har ett lager vackert vintertäcke landat därute. Gnistrande och rent. Solen skiner på min morgonrock och jag sitter mätt och nöjd vid datorn. Det finns så mycket att vara glad över.

Igår fixade jag till det sista i mitt nya manus för mellanåldern. Nu ska det få vila i några dagar och sedan ska jag läsa igenom det igen. Visar det sig hålla, så är det dags att skicka in till förlagen. Jag har en bra magkänsla och en stor dröm. Vi får se om den slår in.

Sedan ett par dagar har jag även börjat jobba med mitt gamla manus från 2015, min psykologiska spänningsroman som föddes under en cykeltur på de vackra vägarna runt Sköllersta en sensommardag 2014. Jag såg ett moget sädesfält som vajade i vinden. Mitt i det guldgula stod två små barn. Ett omslag till en bok stod glasklar framför mina ögon. Under den cykelturen spelades en hemsk historia upp för min inre syn. Från den dagen har historien formats och omformats åtskilliga gånger. Idéen är nu mycket mer än så. Ett manus på tillväxt. Jag tvivlar hela tiden på om detta verkligen håller. Är det en historia som verkligen berättar någonting, eller är jag förblindad av mina scener som egentligen är vaggan (ha, ha, här fick jag skratta ett rått internt skratt) till alltihop? Jag vet verkligen inte, men jag fortsätter att jobba med texten och historien, så får vi se var det landar så småningom. Jag vet en sak i alla fall – Jag har roligt under tiden och jag utvecklar mitt skrivande ju mer jag skriver.

För övrigt besökte jag vårdcentralen igår. Jag fick ett sjukintyg för resten av veckan. Hoppas för Guds skull (nej, för min egen) att jag blir frisk och stark under veckan. Jag vill inte mer nu. Stopp, tack.

Jag ska ta med mig hunden och hostan och gå på en solig vinterpromenad om en stund. Om det så bara blir runt kvarteret. Men ut ska jag och låta strålarna och gnistret smitta av sig på mig.

winter-sun-1949429_1280
Inte en bild från min promenad, men vacker ändå. 🙂

 

Ha en fin vecka! <3