Korv och pommes

Trött, så trött. Mycket i görningen på jobbet, en termin som ska avslutas, en ny som ska tjuvstartas. Förväntningar, outtalade och uttalade, omedvetna och medvetna.

Klart man blir trött.

Då är det fint att det finns korv och pommes.

Igår skrev jag de sista orden på en första omskrivningsrunda på mitt manus Flickan från andra sidan. Det var härligt att återvända till Maja, den nyblivna tonåringen som snöat in på 80-talsmusik sedan hennes mamma dog. Få möta den mystiska Johanna och de andra. Katten. Skogen som viskar.

Jag har ett par saker som jag vill pilla in i handlingen. Lite prat om sex. Lite prat som betyder att livet ligger och väntar. Den andra, vars liv redan förbrukats.

Det kommer att bli en bok i framtiden. Tur det finns korv och pommes.

french-fries-498104_1920

Att ha förmånen att välja

Vi är många som kämpar med att få vardagen att gå ihop. På många olika sätt. Mitt främsta mål är att orka arbeta och samtidigt ha en värdefull fritid där jag kan vara närvarande med min familj och gärna klara av att skriva lite emellanåt.

Nu i april och maj är almanackan ganska full. Men inte så full som den kunde ha varit. Jag har valt att inte boka in allt. Jag skulle kunna gå på fester, kollegiala fester och andra arrangemang med jobbet, föreläsningar på kvällstid och andra aktiviteter. Jag har valt – och valt bort.

doors-1767563_1920

Jag har förmånen att välja bort för att orka mer av det jag verkligen vill göra. Då betyder det att arbetsrelaterade saker prioriteras bort. Kan tyckas tråkigt, men för mig är det absolut livsnödvändigt. Om jag skulle hänga på alla roliga och intressanta aktiviteter så skulle all min energi ta slut. Även lustfyllda projekt tar energi. I alla fall om de blir för många och för täta.

Därför har jag mer luft i min kalender än på många år. Jag vet att det är bra även om jag också kan känna lite dåligt samvete. Varför är jag aldrig med på några skojiga grejer längre? Jag som jämt var med förr och alltid hade så roligt?

Jag är klokare och börjar lära mig nu.

Nu står en femtioårsfest för dörren, påskledighet och skrivresa till Göteborg, sparese-planering och genomförande av densamma. Det är mycket det också, men jag har planerat in luft emellan. Då går det. Men jag får akta mig. Det är lätt att trilla dit och gå vilse. Kompassen kan gå sönder och då snurrar hjärnan. Vi som varit sjukskrivna av utmattning måste akta oss noga. Ta hand om dig, oavsett! Gör kloka val som ger dig frid och ro.

daisy-712892_1920

Jag önskar dig en skön helg och hoppas vårvärmen stannar kvar nu. <3

 

Högsensibilitet eller ren och skär utmattning

Nu har jag tvärbromsat.
Var helt enkelt tvungen att hinna ifatt mig själv. Sjukdomar med förkylning och hosta har dragit ut på tiden och i och med det har all min kraft runnit rakt ned i mossan.

Det här med utmattningssymton eller utmattningssyndrom eller vad det kallas. Det är ingen barnlek, det kan jag tala om. Ena dagen känner du dig stark och oövervinnerlig, andra värdelös och vilsen ända in i själen.

Läste en bok för något drygt år sedan som heter Drunkna inte i dina känslor av Maggan Höglund och Doris Dahlin från 2013, Libris förlag. Den handlar om högsensibilitet och vissa personlighetsdrag som kommer i dess spår. Jag vet inte om jag kan säga att jag är hypersensitiv, men jag har helt klart drag av det.  Jag känner mig ömsom skör ömsom stark, starksvag, som jag har för mig att författarna kallar det. Det innebär precis som ordet säger, att vissa dagar kan man förflytta berg, njuta av uppmärksamhet och socialt umgänge, och andra dagar vill man ligga under en sten och varken synas eller höras. Dra en filt över sig, krypa ner i soffan och stänga in sig i teveserier.

Båda tillstånden är lika bra, eller kanske för högsensitiva personer, en nödvändighet. För att orka prestera och vara kreativ behöver det finnas möjligheter för rekreation, en stilla tillvaro, kanske helt i ensamhet.

Jag vet inte om det är här det brister. Det är svårt att leva ett familjeliv med allt vad det innebär, fortsätta arbeta heltid, odla fritidsintressen och ha ett socialt fungerande liv, om man har dessa behov. Inte hela tiden. Vi måste hitta tillfällen då vi rymmer från detta. Tar en timeout, hittar vila och återhämtning. INNAN man är för trött.

 

Det bästa jag vet är att ha mina skrivmåndagar helt rena från inbokade saker. Ensam hemma, helt utan krav på prestation från varken familj eller lönearbete. Bara jag och min dator, helst med ett pågående manus som slukar hela mig. Total lycka. Verklighetsflykt.

Det är nog så att det inte räcker för mig just nu. Jag skulle gärna ha fler dagar där jag rådde mig själv och mitt görande. Vårdade mitt inre liv. Hittade balans mellan prestation och bara vara.

Vi får se vart detta leder mig. Just nu är jag inne i en reflektion över mitt mående och det är gott så.
En varm kram, en klapp på kinden och en bukett tulpaner.
Det är gott så.